VEGANKRAMAR

En blogg om djurrätt, veganism och aktivism - Och lite däremellan!

Djurindustrierna svettas medans Vegomässan växer

Publicerad 2016-09-05 19:17:00 i Allmänt,

   Uppfylld, skulle jag nog beskriva mig som när jag sätter mig på bussen ifrån Nacka Strand och Vegomässan. Hållplats efter hållplats blir bussen tommare. Jag är exalterad över sakerna jag fått med mig, maten jag ätit, människorna jag träffat och allt jag lärt mig. Jag känner även av den så kallade Esther-effekten.

Jaha. Då var vi tillbaka i denna världen igen.” Säger min flickvän när vi gått av vid slussen. Hon hade rätt. Nu var vi tillbaka i denna världen igen. En kvinna i päls längre fram på gågatan, en man med en komjölks-glass i handen precis bredvid oss, inte ett enda veganskt matställe i närheten. Vi var tillbaka i denna världen igen.

Utan att märka det så följde jag med strömmen hela Vegomässan. Jag var för första gången på 10 månader en del av normen. Och jag märkte det inte ens förrän jag lämnat bussen därifrån. Under timmarna på Vegomässan var det en självklarhet att alla brydde sig om djuren.

 

    Att ställen som Vegomässan, Happy Vegan, Vegfest osv. existerar är sådant som får mig att orka. Facebook-grupper i all ära. Men att få se existerande Veganer, vegetarianer och djurrättare är skönt, när man dagligen är placerad i ett vakuum av köttätare, som för den delen ifrågasätter och rättfärdigar. Detta är ställen där vi får känna oss normala.

 

   Vegomässan fungerar på så många olika sätt, beroende på vem man är eller i vilket stadium man är. En lakto-ovo vegetarian kanske blev vegan, en köttätare kanske ska äta mindre kött.

   Personligen känner jag mig laddad med ny energi.

   Jag såg Esther's pappa tjockna i halsen och torka sig i ögat när han berättade om vad som egentligen skulle hänt hans älskade familjemedlem. Jag såg klippen på henne när hon lekte. Men för en gångs skull så blev jag glad. I vanliga fall hade jag tänkt ”Fyfan för alla skitmänniskor som vill skada och äta henne.” Denna gången tänkte jag: ”Fyfan va bra vi alla härinne är, som orkar stå upp för djuren. Fyfan va bra Esthers pappor är som tagit hand om henne och gett henne ett värdigt liv. Fyfan va god mat jag får äta som vegan. Fyfan va jag aldrig kommer sluta kämpa och stå upp för djuren.”

 

   Nu är vi tillbaka i denna världen igen. Bubblan varade inte föralltid. Men de små resterande bubblorna kommer att fortsätta växa på ställen runt om i Sverige och världen. Och nästa år så är vi en ännu större och starkare bubbla.

   Det är denna bubblan djurindustrierna ska frukta. För det är den som kommer frigöra djuren.  

 

 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela